Just nu känns det som att jag stå stilla på en och samma ruta. Rör mig varken framåt eller bakåt i livet utan står helt stilla. Även fast jag vet att det inte stämmer, så känns det så bara för varje dag är den andra lik. Det händer liksom ingenting. Vill ju att allt ska vara som en film, då allt händer så fort att man inte hinner med.

 

 

I början av sommaren började jag jobba på mitt kära jobb och nu har jag kämpat där i 4 månader och den 9 december skulle mitt kontrakt ha gått ut. MEN idag skakade jag hand med min chef och nu ska jag "uppgradera" mig på jobbet, vilket kommer bli ett nytt äventyr i livet, ett nytt steg. Så nu framöver blir det plugg och tester, innan ett stort prov väntar och efter det skola i tre dagar i Stockholm. Vilket ska bli en spännande resa som jag förtillfället är riktigt nervös över men taggad och redo för.

 

Annars då? Jo min kropp kämpar på som vanligt. I 5 år har jag haft ständiga magkramper, ibland så jobbiga att jag däckar pga smärta. Efter ett telefonsamtal och en tablett om dagen så är nu dom nästan som bortblåsta(?). Men såklart ska ju lilla jag inte gå smärtfri ur striden. Nu är det något annat tjorv som gör att jag nu är inne på min femte natt med lite sömn. Och ja, det är därför jag är vaken nu.. Längtar tills det här är över!!

 

// en otroligt trött tjej som vill sova. Men kände för att berätta den superduperroliga nyheten och gnälla lite över magen först